Lagkravet är 1,6 mm – men våtgreppet försämras långt innan dess. Så mäter du mönsterdjupet rätt och bedömer när däcken bör bytas.
Vid sommarväglag ska personbilsdäck ha minst 1,6 mm mönsterdjup enligt Transportstyrelsens regler. Mät på flera ställen runt däcket och i flera spår – slitaget är sällan jämnt. Våtgreppet försämras gradvis långt innan gränsen nås, särskilt vid regn och stående vatten.
Mönsterdjupet avgör hur mycket vatten däcket kan leda bort från kontaktytan. Ju grundare mönster, desto mindre vatten hinner undan – och desto tidigare tappar däcket greppet på blöt asfalt.
Kravet på minst 1,6 mm gäller vid sommarväglag. Det är en minimigräns, inte en rekommendation för bra väggrepp. Under vinterväglag mellan 1 december och 31 mars gäller andra regler och andra krav på däcken – de behandlas i vår guide om när du ska byta till vinterdäck. Dubbdäck får användas 1 oktober–15 april, och därutöver när vinterväglag råder eller kan befaras. Kontrollera alltid gällande regler hos Transportstyrelsen, eftersom detaljerna kan ändras.
Har du ingen mätare finns slitagevarnarna (TWI) i botten av huvudspåren. När slitbanan är i nivå med dem har däcket nått 1,6 mm. Många däck har också en TWI-markering på däcksidan som visar var indikatorerna sitter.
Vattenavledningen minskar i takt med att mönstret slits ned, och risken för vattenplaning ökar. Bromssträckan på blöt vägbana blir längre med grunda mönster, även om däcket fortfarande är lagligt. Många väljer därför att byta i god tid före minimigränsen, särskilt om bilen ofta körs i regn eller på motorväg.
Ett däck med bra mönsterdjup kan ändå behöva bytas på grund av ålder, sprickbildning eller skador. Hur du kontrollerar tillverkningsdatum beskrivs i så läser du DOT-märkningen.
Med Göteborgs nederbördsmängder är våtgrepp minst lika viktigt som torrgrepp under sommarhalvåret. Kraftiga regnskurar på Väståt-lederna innebär ofta stående vatten i hjulspåren, där skillnaden mellan nya och nästan utslitna sommardäck märks tydligast.
Mönsterdjupet är inte lika över hela däcket, och en enda mätpunkt kan ge en missvisande bild.
Använd en mönsterdjupsmätare för att få ett värde. Slitagevarnarna som finns i däckets huvudspår är en snabbindikation: när slitbanan är i nivå med dem har däcket nått tillverkarens slitagegräns.
Skiljer sig värdena tydligt mellan mätpunkterna är det en signal i sig:
Att åtgärda orsaken förlänger livslängden på nästa uppsättning däck.
Slitbanans spår har som uppgift att leda bort vatten mellan däck och vägbana. Ju grundare spåren är, desto mindre vatten kan däcket hantera per tidsenhet – och desto tidigare uppstår problem vid regn och stående vatten. Det är den mekanism som kopplar mönsterdjup till vattenplaning.
Andra faktorer samverkar: hastighet, vattenmängd, däckets bredd och konstruktion samt gummits egenskaper. EU:s däckmärkning redovisar bland annat våtgrepp i klasser, vilket är användbart när du jämför nya däck. Märkningen bedömer nya däck och säger inget om ett slitet däcks prestanda.
Ett praktiskt förhållningssätt är att mäta vid varje säsongsbyte och notera värdet. Då ser du hur snabbt däcken slits och kan planera inköp i god tid i stället för att upptäcka problemet en regnig morgon. Vi mäter mönsterdjupet i samband med däckskifte, och förvarar hjulen mellan säsongerna i däckhotellet.
Ska du köpa nytt är dimensionen utgångspunkten – se så läser du däckdimensionen och sortimentet av sommardäck.
Denna artikel är allmän information. Gällande regler och gränsvärden fastställs av Transportstyrelsen – kontrollera alltid den officiella informationen. Är du osäker på däckens skick, låt en däckverkstad bedöma dem innan säsongen.